Vanillo

Min kompis G.Bark berättar om vikt:
Jag har vägt 55 kg sedan jag var 15 år. När jag var 26 år var jag sjuk och vägde 47. Då frågade en läkare på vårdcentralen på Herrhagen om jag sprutade. Han var skåning. Jag fatta inte vad han frågade. Sprutar du frågade han en gång till. Undrar han om jag sprutar när jag runkar, tänkte jag. Konstig fråga. Sen låtsades läkaren knarka i armen och frågade igen om jag sprutade. Undrar du om jag knarkar frågade jag. Det undrade han. Nej jag är ingen knarkare, jag är sjuk, sa jag. Om du inte knarkar så är det aids, cancer eller lunginflammation, sa han. De tog blodprov som skulle ge svar. Tyvärr glömde de bort mig så jag väntade i 45 min innan jag frågade vad det var för aids jag fått. Jasså är du kvar, vi får svar i morgon så vi hör av oss. Adjö. Då gick jag hem och funderade på livet. Nästa dag ringde jag och frågade vad blodet visat. Du är frisk, sa tanten i telefon. Nej sa jag. Jag är sjuk. Jag hostar/spyr slem varje morgon och orkar inte går 100 meter. Då frågade hon mig vad jag är rädd för. Jag är inte rädd jag vill bli frisk, sa jag. Ok jag skriver ut hostmedicin sa hon. Och vila. Jag blev inte frisk av hostmedicinen och vilan. Jag gick till en privatläkare som konstaterade att jag hade astma och gav mig rätt medicin och ordinerade motion. Efter två veckor var jag frisk. Jävla skåningar.

Slut

Jag gillar inte att prata i telefon. Det är jobbigt att prata i telefon. Jag vill ringa lite.
Mitt abonnemang går ut på att jag kan ringa så mycket jag vill.
Sms:a mms:a och ringa hur mycket som helst.
Det går inte ihop.
Eller vänta nu. Dom har ju tänkt precis rätt!
Heureka!
Där har vi det. Så mycket jag vill står det ju.
Perfekt abonemang.
Att jag inte tänkt på det tidigare.
Så mycket jag vill. Man får bestämma själv alltså.
Jag bestämmer mig för lite.

Sen gick vi ut och jag gick framför och tog kort.
Jag sa att det här är ju ett fantastiskt väder.
Hirsch sa att det är för att vi är vana vid pissvädret. Vi höll med.
Vi uppskattar det så mycket mer. Jag sa att det är bättre än sommar det här.
Jag menade inte riktigt det men var så upprymd av vårens blottande.
Hirsch sålde julgranar i julas. Det var då han köpte den den där sakletarmössan.
Han ser ut som han ska sälja nåt när han går där. Som att vi är på väg att titta på en gamma kärra som han ska sälja väldigt billigt bara för oss. Hirsch berättade också att han har slutat att springa. Inte att han aldrig mer kommer att springa i sitt liv men att han inte löptränar mer. Han höll tydligen på att försvinna från jordens atmosfär.
Vi gick vägen ner mot älven och han sa att han hade hopp om att ta sig upp till 70 kilo.

Vi åt lunch.
Hirsch och Mike tittar på nåt.
Kanske nån som säger hallå Örjan lite för högt eller nån som tappar en gaffel.
Vi fick fredagsmat. Fredagsmat är sås och kött och potatis. Det gillar alla.
Alla som äter av djurriket.
Sen kom Hirsch pappa. Han hade provat en skjorta som kostade tusen kronor.
Hirsch pappa tränade oss i fotboll när vi hade ben som tändstickor och skrek passa´rå med skenande röst.
På bordet står en saltraket och en pepparraket.
Vi skämtade mycket den här lunchen.
Det var nog solens förtjänst. Och såsens.
Mike snurrar nackhåren.

Klockan är 8.12
Livet känns så mycket mer annorlunda på morgonen
Dom gräver i trädgården här utanför.
Det känns bra att dom gräver.
Nånting har satts igång och det är ljust ute.
Jag kan känna hur Orvar kände det.
Orvar i Katlagottan.
Jonathan, Skorpan och Orvar klättrade och simmade och kröp och sen minns jag inte allt som Skorpan berättade om. Men sen fick Orvar se ljuset.
- Jag ser ljuset, sa han och lyfte armarna mot skyn. Jag ser ljuset. Tack Jonathan. Tack Jonathan Lejonhjärta sa han med en sån där perfekt darrande Per Oscarsson-röst.
Jag känner som Orvar idag när jag tittar ut genom persiennen.
Vi är befriade ur Katlagrottan.
Våren är på väg.
En månad för tidigt.

Jag hade glömt bort att jag kunde göra den här göken.
Med händerna.
Härligt att jag kom på det.
Nu ska jag låta som göken här på jobbet.
Jag ska kalla det att kunna göra en hudgök eller skinngök.
Jag kan ofta ha konstiga tankar om saker som borde tillverkas i hud.
En glass där pinnen är gjord av hud men att den inte går att äta upp.
Lakritspuck med skinnpinne. Årets nyhet från GB.
Eller en cykel helt i hud. Eller en mobiltelefon.
Och så återgick jag till mina arbetsuppgifter.

Lillebror pratar med Stena om hur billigt det kan vara att flyga.
Bara att göra så och så och ta det flyget dit och dit.
Det är bara att. Dom där atten har jag svårt för. Dom innebär fjorton olika webbsidor med erbjudanden som jag egentligen inte tror på. Det är jobbigt med billigt tycker jag. Jag måste ordna så att jag aldrig bryr mig om billigt eller dyrt.
Billigt är ju ofta dåligt och dyrt är ofta bra. Jag ska ha dyrt oftare.
Stena har mössa på sig inomhus. Det brukar jag också ha.
Det är av ren lathet att jag har det.
Tittar mig i spegeln på morgonen och gör en bedömning.
Nej du tänker jag. Det går inte att visa sig i den här frisyren och det tar på tok för lång tid att göra nåt åt det. Sen åker den på. Mössan. Täckmanteln.
Grannen ringer. En av våra kunder. Jag tar av mig mössan och smetar ut frisyren med kranvatten. Det lägger sig ned och sen viker det uppåt igen. Mer vatten och det håller nog för ett snabbt möte. Idag tog jag body lotion. Eldorados. Fick vänta lite innan hudkrämslukten lagt sig. Sen möte och ja och precis och det borde funka och jag kollar vidare på det och jag hör av mig sen.
Jag har en apelsin med mig idag.
Den har åkt hela vägen från Spanien och nu ligger den här i Karlstad.
Bappelsin på dig gubbjävel var det en som sa i teve en gång.
Det var roligt.

Det blev kväll även idag.
Jag gillar kvällen.
Den är så tyst och snäll.
Jag får göra vad jag vill när kvällen kommer.
Jag behöver inte säga nånting om nånting.
Det är tyst och jag är tyst.
Grannarna sover på andra sidan väggen.
Det är märkligt att vi vill bo så nära varandra tänker jag.
Om jag skulle flytta min säng hit ut till vardagsrummet.
Jo jag kallar det faktiskt vardagsrummet.
Om jag skulle sova här ute i detta vardagsrum så finns chansen att jag skulle ligga naken bredvid min granne Klas.
En liten futtig gipsskiva mellan honom och mig.
En konstig känsla sprider sig i kroppen.
Där skulle vi ligga bredvid varandra som grannar.
Jag ska inte flytta ut min säng.
Nu har kvällen blivit till natt
Fler som sover nu.
Nån röker i ett fönster och några ligger med varandra.
Undrar hur många som gör det.
Precis just nu.
Vissa kanske både röker och ligger samtidigt.
Inte lika många tror jag. Antalet rökare sjunker ju.
Dom kanske tuggar nikotintinell. Tuggar och ligger.
Ett par hundratusen sitter uppe och msnar och säger natt natt och gör smiley.
Jag har tittat på tv hela kvällen.
Det ska jag inte göra imorgon.
Då ska jag köpa en ostkaka.
Den stora formen.

"Jag har själv kört den där de senaste femton åren."
Säljtricket jag har själv en likadan funkar alltid.
Vi köpte den där moccamastern för kaffet på jobbet smakar asgam och gammal prutt.

Sitter på jobbet och skrattar högt för mig själv.
Det är Bosses förtjänst. Själva namnet Bosse.
Så snyggt och så roligt.
Bara att säga namnet Bosse får mig på ett bra humör.
Jag tänker igen.
Tänker att ett litet barn heter Bosse.
Det blir ännu roligare.

Jag har luftat mitt täcke och skakat mina kuddar.
Vet egentligen inte vad det gör för skillnad men det kändes bra.
Fräscht på nåt sätt.
Mina sängkläder matchar inte. Jag har tre olika örngott och ett annat täcke.
Får man ha så frågar jag mig?
Vad tycker egentligen folk om att vara lite vågad i sängen? Jag ställer upp fönstret så sängen ska bli kall under tiden som jag kväljer mig igenom tungskrapan.
Natten har sitt sätt.

Facebook.
Kan vi inte bara vara vänner.
Alla zombies och hits och pokes och fluffs och ding och dong och
invitation hit och invitation dit.
Kan vi inte bara vara kompisar.
God Natt Värmland.

Jag tänker ibland att det är synd om barnen.
Barnen och de äldre. Dom är liksom utsatta för liknande problem.
Barnen får inte leka i snön längre för det finns ingen snö.
Dom får inte bygga gångar och göra små hyllor inne i snögrottorna och ställa värmeljus där. Nej nu får dom jambasnögubbar istället för 30 kronor per månad.
Barnen måste också se på melodifestivalen vare sig dom vill eller inte och kolla på såna som hon Frida som förut sjöng om at bli bankad gul och blå.
De äldre, pensionärerna har ofta samma dilemma som barnen. Utsatta för samma problem. Dom måste också se en massa skit utan att egentligen vara medvetna om att det är skit. Det är det värsta det. Att trampa runt i smutsen utan att man märker att man får skit på skorna.
Som sagt. Det är synd om barnen och de äldre.
Så du där mitt i mellan. Passa på och lev.
Imorgon är en annan dag.
Han sjöng ju så. Han som drar kärran med dynglasset framåt.

Nu har jag ätit broccoli.
Det är gott med broccoli.
Broccolin ser ut som ett litet träd.
Om man vore väldigt liten skulle man kunna klättra inne i broccolin.
Svinga sig i lianer.
På tv är det en kille som har väldigt långt skägg.
Långt på hakan.
I resten av ansiktet är det mindre, ganska välansat.
På hakan är det som på en viking.
Jag tror inte att hans mormor tycker att det är fint.
Nu ska jag ta av mig strumporna.
Det är skönt.

Jag o Gucci var på ett bra humör.
Solen gick i moln precis när jag hade ställt mobilen mot ett
gruskorn så att den skulle få rätt lutning.
Vi var överens om att vi var fulare för fem år ses var vi lite fulare än vad vi är idag.
Det blev lite fel det där.
Vi tyckte att vi var fulare för fem år sen.

...Artur Ringart önskar en god natt.

Nån spöktant på tv nu som tjatar om att vi ska äta omega 3 så vi
ska slippa det där trycket över bröstet och ramla ihop en dag för tidigt.
Nu ska vi äta Eskimo-3 och jag förstår inte nånting.
Pete säger att det gör ont i ischiasen när han fiser.
Jag svarar inte.
Wallander frågar ut nån om nåt.
Det är rohypnol och förhör och mord och våldtäkt och sprit och obduktion.
Snart kommer måndagen och räddar oss alla.
Då ska jag lyssna på varenda fågel här ute i trädet.

Nu när ni sett min idé så kan jag avslöja att jag redan sökt patentet.
Bra saker med min nya uppfinning:
- Man ställer aldrig ifrån sig kaffet
- Lätt att känna av temperaturen
- Lätt att bjuda om nån vill ha några klunkar
- När det är slut på kaffe kan man lägga snorbusarna där och alla kom-ihåg-lappar.
- Funkar bra som pennställ
- Lättdiskad

Runt 200 till 300 kronor kommer den här typen av mugg att kosta i butik.
Förhandsbeställningar på signerade exemplar tas emot via sattelit.

Jag tror jag ska ringa till farmor och säga att jag ska äta
Bumbai nou och Ba-mi gai till lunch idag.
Hon hade kontrat med en filtallrik med lite farinsocker eller grönsakssoppa från Findus.

Nu får Miks hänga så här. Med handskar på sig för att det inte ska skava i händerna.
Det har doktorn sagt att han ska göra.
Inte det med handskarna utan att sträcka ut ryggen.
Det var en ungdom på en ungdomsmoped som körde på
Miks när han åkte rullskridskor.
Tröjan han har är inte till för att hänga ut ryggen i.
Den är till för att jobba i. En fredagsjobbartröja i två olika färger.
Miks vill inte vara skadad. Han vill cykla, åka längdskidor och äta chips.

Pratade i telefon nyss med en som hade ett annat prat och paustempo jämfört med mig. Det var en man som åkte bil och sa ibland ingenting och ibland en hel drös med ord. Sånt får mig i obalans. Jag börjar en mening och då börjar han med en mening.
Jag tar en paus, han tar en paus. Sen börjar vi samtidigt igen.
Jag går fram och tillbaka. Sen avslutar vi och jag viftar med luren i luften.
Det känns som om jag skakar ur det där sista hejdået.
Den där otajmade avslutningen.

Jag är missnöjd med den här dagen.
Jag känner så.
Idag har det bara varit tråkigt och ingenting alls.
Om jag ska plocka ut nåt positivt som klarar av att göra en
liten avstickare från triststråket så är det kanske när jag snöt mig i
morse och fick en behaglig känsla efteråt.
Nu ska jag släcka lampan och bege mig ut i mörkret och gå hem och diska.
Låg diskbänk och en massa glas som jag bara druckit vatten ur.
Det är inte roligt.
Fy fan för dricksglas som ska diskas som man bara druckit vatten ur.
Jag ska skaffa mig ett paket sugrör.

Jag var väldigt nära att råka gå ned och ta hand om min tvätt nu.
Men så blev jag sittandes med öppen mun, stirrandes på Britta Olsson.
Hon pratade och pratade i tv.
Jag mår inte bra av Britta.
När hon pratar så kryper det i mig. Som små små maskar.
Nu kom jag på att hon heter Birgitta.
Birgitta får mig att tappa tron på allt roligt här i livet.
Sluta prata i min tv Birgitta.

Såg en bil och tänkte att hon som har den bilen med den här färgen har förmodligen väldigt kort frisyr, nästan rakat. Hon har alldeles säkert väldigt stora örhängen i trä kanske ett par girafförhängen eller ett par fruktörhängen. Jag tror mer på fruktörhängena när jag tänker efter riktigt noga. Stora ananaser. Ananaser, kan det heta så? Ananaser. Lät mer som nån afrikansk president eller nån som jobbar inom FN. Hon kanske snart fyller sextio år och har säkert två tre katter som gör som dom vill. Katterna kan heta Saturnus och Venus eller Vind och Elda. Hon går jättegärna på kurser där man renar själen och fastar en gång per år. Lila är en annan färg hon gillar och karlar har kommit och gått i hennes liv men nu lever hon helst ensam. På tv ser hon helst Babel eller boktornet och till det tar hon gärna sig ett katrinplommon. På kvällen läser hon nästan en halv bok och sen somnar hon innan klockan blivit elva.

Det är slut på tvättmedel.
Jag ska cykla till Konsum och köpa ett nytt.
Ett nytt fresh sparkling, summer, active colours, life eller holiday och allt vad tom där paketen heter. Jag kommer inte ha några strumpor på mig när jag åker till Konsum. Men skor får det bli.

När jag väl börjat tvätta känns det bättre. Nästan roligt på nåt sätt.
Jag känner att jag utför nånting och det känns ju alltid bra.
En liten duktighetskänsla smyger sig på.
Jag doserar fel mängd tvättmedel men tar hellre för mycket än för lite.
Det är ju så svårt det där med kilo och tvätt.
Nån tjej har visst tvättat innan mig och jag sneglar lite på hennes grejer.
En liten tjockis tänker jag.
Jag känner på några av hennes underkläder för att se om de är torra så jag kan plocka ned dom och få hänga upp mina kökshanddukar. Jag funderar på att pedantiskt vika ihop alla hennes trosor och sen gå upp och överlämna dom.
Kanske inte är så uppskattat som jag tror.

Barken kom förbi och stod i min hall och lutade sig mot dörrkarmen när vi pratade.
Här är han utomhus bredvid två bilar. Båda bilarna är hans. Inte Hans utan Barks.
Lite konstigt kan man tycka och så kan man undra också.
Varför han har två bilar hos mig.
Jag satt vid datorn när han stod i hallen och vi pratade om vad vi hade pratat om i helgen. Barks läppar hade svullnat upp efter att han druckit en stark drink med chili i.
Vi kan se att Bark har en svart skinnjacka på sig.
Den gillar han extra mycket nu för den är ny.
Och nya saker gillar man ju extra mycket och har på sig så ofta det bara går.
Gamla jackor och byxor blir med en gång fula och tråkiga. Det är synd.
Han har köpt den där tuffa jackan i stan men inte på JC som påsen kommer ifrån.
Påsen har legat i min hall sen i fredags och jag har haft lust att kolla i den och rota lite.
Jag kikade in ovanifrån men såg bara en tröja och en tandborste.
Hade jag och Gunnar inte varit bra kompisar så hade jag letat igenom hela påsen.

Idag har jag så mycket tvätt att det inte ens går att skämta om.
Jag försökte men det gick inte.
Så idag ska det handla om tvätt.
Hela dagen.
Hela dan vill man ju helst skriva men eftersom dan är ett namn så får det bli dagen.

Jag ställer mig helt enkelt frågan:
Varför?

Alltid när folk vinner stora belopp på spel i nån liten butik så är ägarna till butiken jätteglada och sätter upp lappar i fönstren om att dom är stolta över att nån vunnit flera miljoner. Hade jag haft en butik hade jag satt upp en lapp med texten:
" Nån jävel har råkat haft turen att vinna en massa pengar som dom inte kommer göra nåt förnuftigt med och nu är det slut på vinster här framöver, så ni vet". Frustrerande att stå i en butik och ha tio miljoner i kassan bakom nån liten silverruta.

Fars gillar kokt korv. Många pappor gör det och många söner till papporna tycker det är önödigt att dom gillar korv så mycket.
Igår tänkte jag köpa korv men ångrade mig när det var 5 st i förpackningen. Varför vill man sälja ett paket med fem korvar sa jag. Det borde vara ett jämnt antal.
Delbart med två. Är man två personer ska man få antingen två eller tre korvar per man. Inte två till den ene och tre till den andre. Fars sa att han inte tänkt på det men att han kanske skulle fråga det nästa gång. Nej nej sa jag. Det ska du inte.
Han berättade sen om när han hade köpt en delikatesslimpa förra veckan. Inte den där färdigskurna såklart nej nej det vore ju en skam sa han utan den där limpan. Den hela. Själva gräddningen runt om släppte och det gick ju inte. Telefonluren hade lyfts och numret till Konsum hade slagits. Jag kan se mors stå där i bakgrunden och titta förvånat på sin man. Vad gör han nu. Ringer han och ska prata om en limpa.
Vad exakt gör min man nu egentligen? Vi skulle ju sätta oss nu och ta en smörgås.
Nån hade iallfall fått ta emot ett samtal där en med Nilssonefternamn hade frågat om bagarn haft en dålig dag. Redan här har jag tänkt att jag ska inte jag ska inte jag ska inte bli likadan. Nilssonfarsan hade sagt det på ett vänligt sätt. Han hade fått det förklarat för sig att det har med ångan att göra. Det hade blivit för mycket ånga tydligen in under limpan och då blir det så där. Fars blir alltid lite stolt när dom tackar för upplysningarna och alla dessa tips dom får om sina produkter.
För mycket ånga alltså.

Såg ett program om pingviner idag. Det slog mig att det är en pingvin jag vill ha.
Den kunde få bo här hos mig och vanka runt här som en liten farbror i svartvit rock eller bara stå i ett hörn. Dom är bra på att bara stå still. Det är nog det jag gillar. Den skulle kunna följa med till Ica också och bara stå utanför när jag handlade eller pantade burkar. Pingvinen skulle kunna hänga med till Skutberget och sitta i cafeterian tills det var dags att bada i poolen. En pingvin skulle vara ett utmärkt sällskap känner jag.
Pingvinen är också det djur jag sist skulle ta död på om jag var tvungen att ta livet av jordens alla djur. Nu är det väl inte klart än om jag kommer att behöva göra det men ja.. iallafall. Nu ropade ljumsken här nede att han ville duscha.

Sen sa han att Perssons skulle till Madeira.
Han fyller ju sexti så det är väl därför dom åker.
Daniel åker till Egypten sa jag.
Jag vill också åka till Egypten. Se pyramiderna och gå runt inne i dom. Jaså sa fars.
Sen sa jag att Taj Mahal byggdes av tjugotusen människor under tjugo år.
Är det det som ligger i Kambodja sa han. Nä Indien sa jag.
Är du säker på det sa han och hetsade iväg till bokhyllan där Focusböckerna står.
Fars har så länge jag kan minnas alltid försvunnit bort i några sekunder. Mitt i middagar och efterrätter. Bort till bokhyllan för att komma tillbaka med en blå stor focusbok där man kan få svar på saker och ting.

Vet du vad det där är sa fars och pekade på en liten slamsa i fruktsalladen.
En liten grön frukt sa han. Vissa har använder skalet i matlagning.
Lime sa jag. Rätt sa han. Du kan ju inte ha lime i sa jag. Inte heller grape.
Du kan inte ha sura och beska frukter i fruktsalladen. En fruktsallad ska vara söt.
Jaså säger du det sa fars. Med lime blir den lite uppkäftig och inte så menlös sa han.
Jaha sa jag. Uppkäftig alltså.
Min fruktsallad behöver absolut inte vara uppkäftig. Och den ska vara
Jag var så trött där vid bordet men jag vet inte om det märktes.
Eller så var det så uppenbart att deras vuxna son satt där med fruktsallad framför sig och såg 20 år äldre ut. Linne, luvtröja och håret som fått eget liv eller dött.
Vilket som helst.
Det kanske syntes väldigt tydligt attt deras fallfrukt till son varit uppe sent och stått i kö och sagt tjaaaaa och beställt drinkar och pratat med han och hon och dom och trängt sig och fixat  frisyren och fått öl på armbågarna och hejat på avstånd på nån och hämtat mobilen som jämt ska med och tänkt att nej fan är han här och gått genom dansgolvet och tänkt inte idag heller och tjuvrökt till råga på allt.
Ja allt det där kanske var uppenbart.

Just som jag trodde att hela Sverige stämplat in så är hon där.
Vaken och med mikfrofon.
Ricky Lake.
Det är pajätartävling.
Jag tuggar på en fluortablett.
Snart har vi sommaren här.
Och jävlar vad jag tjatar om det.
Fästingar och varmt och ljust på morgonen.
Godnatt Ricky!
Imorgon är det masstart 15 km.

Bark kom på besök.
Vi stekte kött tillsammans och pratade om hur man steker kött.
Jag hade gjort en sås på kantareller.
Den pratade vi inte om.
Bark försöker se ut som ett monster eller ett kanske ett
träsktroll och vi kan se att han lyckas.

Tvåtusentrehundrafyrtioen bom för Sverige.

Om man tar sig en eftermiddagslur känns alltid livet konstigt när man vaknar.
Det blir extremt påtagligt på nåt sätt.
Jag kan på en minut hinna gå igenom allt som hänt sen studenten känns det som.
Jag vill ha godis och chips också när jag öppnar upp ögonen och torkar bort lite dregel.
Dregel från kinden och dregel på kudden.
Allt det där går över.
Det tar två till tre minuter så är man tillbaka igen.
Allt blir som vanligt.
Sen blir jag pigg och tänker att jag ska göra en massa olika saker.
Det går också fort över.

Bark säger:
jag fick beröm av sara

Vanillo säger:
att du uppförde dig och var trevlig?

Vanillo säger:
och frågade och var med i disskussioner,disskisione, dissikeringar?

Bark säger:
nej jag satt vid datorn hela kvällen

Vanillo säger:
disskusioner.. vafan hur stavas det där?
det är ett S. det är ju ett S först. Diskussioner

Bark säger:
det är elis kusin och hans mamma
elis kusin skriker så inihelvete nu

Vanillo säger:
skrik Håll Käften för fan ungjävel

Vanillo säger:
det vet jag kan funka

Bark säger:
ha haha

Bark säger:
vi lägger elis klockan 19 och sen är det lugnt.

Bark säger:
elis kusin har varit vaken hela kvällen och grinat och varit jobbig

Vanillo säger:
lägg ut han i bilen då eller kanske hos fåren

Vanillo säger:
eller bara utanför dörren eller nere i källaren nånstans i den nya hyllan

Jag kollar på tv-stjärnan och det är en som heter Kanninen.
Det är roligt det.
Jo det är det.

Pete hjälper mig att måla luckor.
Jag är ofta lättklädd när jag gör sådana här saker.
Naken hade varit allra bäst men då hade nog Pete blivit lite generad och sagt saker som du är ju inte riktigt riktig du eller det måste va nå fel pårej.
Kalsong och linne är en perfekt dress att sandpappra i.
Jag ser väldigt liten ut men det är för att jag är längre bort.
Längre bort från kameran.
Där på hyllan står det en liten blå skål.
Där i har jag solroskärnor.
Idag har jag nog ätit 40 stycken.

Idag jobbar jag hemifrån för man kan få en hel del gjort då.

Nämen hej på dig.
Att du fanns här ?
Bakom knapp nummer ett.
Så trevligt då.
Va sa du? Klart jag inte ska byta kanal. Nej jag lovar.
Va? Nej jag vill ju inte. Vadå?.. Ja jag gillar den blå tröjan. Absolut.
Ja jag vet att jag skulle fixa skåpluckorna. Jag tar det imorgon.

Ta en öl säger en del ibland.
Vi kan väl bara ta en öl.
Vi kan väl träffas och ta en pilsner nån dag.
Det tycker jag är konstigt.
Att man säger så.
Skruvade av fyra handtag på köksluckorna och målade två plankor istället. Nu är det en tant på tv som pratar på ett sånt sätt att jag inte vill äta upp resten av smörgåsen.
Nu skulle jag vilja ha trehundra tv-kanaler och en landgång med mycket räkor.

Det ska målas köksluckor ikväll.
Låter väl snitsigt. Mysig kille.
Och nej det är ingen kris.
Bara blåa luckjävlar som tjatat länge nu om vit färg.
Vitt är ju 2000-talets kulör har jag hört.
Finns viss risk att projektet kommer att ställas in.
Det finns alltid en risk att sådana här saker skjuts på framtiden.
Dom där biljetterna jag la ut i brevlådan för en månad sen som jag inte orkat ta upp har visst brevbäraren tröttnat på för imorse var dom borta.
Allihop.
Puts väck.
Dom är bra att ha.
Brevbärarna.
Bra namn på ett yrke också. Man fattar direkt.
Den där personen bär brev alltså så ska det yrket heta brevbärare.
Och så slipper vi könssnacket. Det finns ju inga brevbärerskor.
Alla lika inför brevbäreriet.
Han bär brev och hon bär brev.
Undrar vad han tänkte när han tog bort dom.
Kanske jälla idiot eller nu ryker dom här biljetterna.
Fler yrken som borde ha enklare namn:

Pilot = Flygplansstyrare
Revisor = Företagspengaräknare
Kirurg = Kroppslagare
Konditor = Bakelsebakare
Lots = Båtstyrshjälpare
Servitör = Frammatare

Idag är världens bästa låt Fred med Imperiet.
Det blir dagens niokronorstips från Itunes.
Du får 6 minuter och 53 sekunder för nio spänn.
Som 3 st nötcreme.
Eller 2,17 öre per sekund.
Har du inte till allt kan du få låna till verserna av mig.

När han föddes så kan jag tänka mig att mamman sa:
Han ska heta Klas och ge han en snus nu med en gång.

Vi åt semla och drack kaffe..
Jag försökte förklara för min väns amerikanske vän vad hon hade röstat på.
Hon hajade inte riktigt vad jag menade så jag gjorde en bild istället.

Heter man Sören känns det inte som om man kan bli kriminell.
Ett rätt udda namn det där men det låter fredligt och harmoniskt.
Det låter lite krulligt också.
Jag vet om två stycken som heter Sören.
Båda är lockiga i håret.

Jag och East gick gatan fram och pratade om att köpa oss en glass.
Jag sa att jag var nödig och han sa att han också var det.
Vi var tvungna att uppsöka toalett.
Jag tror bestämt vi var i Frankrike. Det såg ut så om man tittade på människorna och gatstenen. Gatstenen kändes fransk. Väldigt fransk. Butikerna vi gick förbi påminde också om Frankrike. Vi var iallafall på semester jag och East.
Vi var på ett glatt humör och båda hade sommarkläder.
Nu var vi också lite nödiga.
Samtidigt.
Vi hittade två toaletter. Min låg ovan jord, ute på gatan bredvid en fontän där folk satt och läste och tog det eftermiddagslugnt. Easts toalett låg precis under min.
Nere under gatan. Vi satt där på toaletten och jag pratade med East genom ett galler. Med jämna mellanrum ropade jag öj du East och han svarade.
Efter ett tag gick det upp för mig att det inte alls var normalt att sitta där mitt på gatan och bajsa. Jag funderade varför det stod en toalett mitt ute på gatan och varför människorna runt omkring inte brydde sig om att jag satt där. En olustkänsla spred sig i kroppen. Jag tyckte också att East satt förvånansvärt länge på toaletten. Jag funderade på om han var dålig i magen. Är du klart snart ropade jag genom gallret. Nja inte riktigt än sa han. Jag började oroa mig fär själva avslutet av toalettbesöket och såg mig omkring. Till vänster satt en herre och läste tidningen. Han skulle absolut lägga märke till mig när jag skulle göra det där och sen spola. Lite längre bort satt två yngre killar. Skateboardkillar. Plötsligt kom en tjej gåendes. Hon hade liten svart handväska och några tidningar i famnen. Hon tittade på mig och sa hej. Hallå sa jag och låtsades som att jag inte satt på toaletten. Jag försökte heja som om jag inte satt där. Som om jag satt på bänken bredvid. Det blev oerhört pinsamt. Hon slog sig ned bredvid och började prata och jag ville inte prata. Jag ville torka mig utan att hon såg på. För henne verkade det helt normalt att jag satt där. På toaletten. Jag försökte få henne att titta bort några sekunder. Jag sa excuse me but I have to.. you know.. sen visslade jag till och höjde på ögonbrynen och gjorde den där hörredu kolla bort ett tag - slänget med huvudet. Oh I´m so sorry sa hon och fördjupade sig ned i tidningen.
Toalettpappret var slut.
Det lilla som var kvar var blött och gick inte att använda. Fasansfullt. På backen låg lite barr och löv som jag räfsade ihop. Jag vände mig om och herren till vänster hade upptäckt mitt problem och följde nu varenda rörelse jag gjorde. Jag ville få det här överstökat och tog mod till mig. Jag greppade en näve löv och barr och gjorde det jag skulle göra, stängde locket och spolade. Jag sa nice to see you till tjejen med tidningarna och gick en trappa ned. Jag hade hela baken full med löv och barr. Det skulle nu erkännas för East som fortfarande var under marken. Jag fann ett kaklat duschrum med vatten på golvet. En kran som inte gick att stänga av stod och rann så jag fick finna mig i att bli blöt om fötterna under tiden som jag gjorde nåt åt barren och löven. Jag berättade om min upplevelse för East genom att ropa. Han satt nånstans längre bort i ett rum och sa aha och jaha.
Nästa sekund var jag och Gucci i en dansstudio och tittade på tjejer och killar som övade. Vi var mest imponerade av en kinesisk tjej som var så stark att hon klarade av att sväva ovanför golvet.
Killarna tränade nån typ av slagsmålsdans som vi fick skydda oss ifrån.
Sen vaknade jag av radion lät med morgonpass. Jag kände mig hungrig.
Det var måndag morgon och dags för gröt och rena strumpor och möte 10.30
Från det ena till det andra.

Idag har jag pratat mycket engelska.
Man blir trött i huvudet av det.
Vi pratade engelska när vi åt spagetti och köttfärsås.
Det blev en massa kvar så nu ska jag frysa in det.
Jag brukar ta en fryspåse och trä den på handen och ta en rejäl näve ur stekpannan.
Det blir ofta en perfekt portion att frysa in för det lilla hushållet.
Ungefär på samma sätt som när man plockar upp en hundbajs.
Om det inte är en liten hund alltså.
Men det fryser man ju inte in.
Man har det heller inte till matlåda.

Det kom upp en ruta på skärmen med en fråga:
Vill du verkligen göra följande ändringar?
Sen vips så blev allt omkring mig så stort.
Jag fick trippa fram och tillbaka över tangentbordet för att få till det där mailet.
Och stora mobilen ringer och jag som ska ta bilen till stan om en halvtimme.
Jag ska äta lunch.
Fisk.
Undrar om jag gillar det nu.
Får allt försöka hitta tillbaka till den där ändringen jag tryckte OK på.

Schlagerdrevet är här.
Man vill bara springa med huvudet före rätt in i en vägg.
Eller kanske bara hulka lite vid en lyktstolpe.

En gammal dörr, två stolar och tre fotoböcker och vips så är man där.
Jag var J-O och Nic var äpplet eller kanske Jörgen Persson.
Vi körde till tio och man var tvungen att vinna med två.
Jag skrek och förlorade bägge matcherna.
I magen hade jag pannbiff och ute var det regn i luften.
Ingen fara för terror.

Idag fick Gucci och Miks hemlagat mos med köttbullar, gräddsås, lingon och gurka.
Det tyckte dom om.
Dom tycker om det eftersom dom fick sån mat när dom var små barn.
Sås och mos är lycka för många. Och köttbullar.
Miks äter på en ekologisk morotsstav.
Han ororade sig lite över massagen han skulle på.
Ryggen skulle masseras och då också stjärten eftersom den sitter ihop med ryggen.
Vi pratade om han kanske skulle vara tvungen att vara lite naken.
Eller om massören skulle klara av det ändå genom att kanske
dra ned kalsongen litegrann.
Hasa ned dom.
Sen sa jag att jag hade pratat med elektrikern som skulle hjälpa Gucci med elgrejer.
Det blev kvar lite sås och lite lite mos.

 
Lånad promenadsko i mocka. Något stor i storleken.
Inhandlade nån gång på mitten av nittiotalet.
Lånad manchesterbyxa från Gap.
De följer over size-modet i de bakre partierna.
Stramt sittande t-tröja från Marwin.
Skärp från Björnkläder.
Ena strumpan med medaljongmönster från ett tidigare förhållande och
den andra från eget inköp för ett antal år sedan.

Sex laxar i en laxask
Sex askar i ett slaskfack
Sex slavar i en slaskhink
Slicka pappas laxtrapp

Det var igår vi åt pytt i panna i folielåda.
Vi fick sallad i en påse.
Se vilken stor portion han har fått sig Gucci.
Och så glad och nöjd han blir.
Man blir glad av mat.
Och mätt av fett.
Fett är bra och alla som inte dansar är våldtäktsmän.

Vi är många som jobbar framför datormaskinen nuförtiden.
Många som sitter ned dag ut och dag in.
Vi vill nog egentligen inte det. Nästan ingen om jag får gissa.
Kanske bara nån. Nån som gick teknisk linje på gymnasiet.
Som programmerar egna spel och så.
Det hette linje på den tiden. Nu heter det program.
Vi andra vill nog inte.
Man blir trött och lite dum samtidigt.
Det är inget för oss människor det här .
Datorer.
Nu spelar Gucci hip hop.
Who started the show. call the police, transport, fellas, mr bona,
hitman, face, see you later, nigga, osv.
Det är inga riktiga instrument.

Igår såg jag en film du inte behöver se sa Gucci efter maten.
Det är precis sådana filmer jag gillar.
Sen pratade vi om att korsa Gene Simmons och José Gonzales.
José skulle få Genes fladdrande tunga och köra den grejen mellan verserna.
Eller att José använde Genes kläder.
Det tyckte vi var roligt att tänka på.
Såhär på fettisdagen.
Och till alla er som gillar tv fyras nya serie Californication kan jag
bara säga att den inte alls är bra.
Så nu vet ni det.

Jag har aldirg diskat snabbare än jag gjorde idag.
Enkelt var det också.
Det var bara att släcka lampan.

Min mun är torr.
Jag dricker mycket vatten.
Den fortsätter att vara torr.
Det blir ett segt slem i munnen när man är torr.
Jag tänker på en bäck med päronsoda.
Jag skulle verkligen vilja ha en bäck nu fylld med päronsoda.
Som skulle bubbla fram mellan små vita stenar.
Jag skulle stå där på kanten vid bäcken där det var som djupast och sörpla päronsoda med ett bambutjockt sugrör.
På ettan handlar det nu om manodepressivitet.
På tvåan spelar en herre fiol. Han härmar kadensen och
försöker låta som en Harley Davidson.
På trean är det som vanligt nån serie där folk går fram och tillbaka på kontor.
På fyran gråter nån i skjorta på en sängkant.
På kanal fem skjuts det väldigt mycket folk.
Och på Svt 24 står det om Rögles vändning.
Jo det här beslutet att gå och knyta ihop sig till en medvetslöst
paket var inte svårt att ta.
Läsa lite i Sundströms mjölkbok.
För åttatusensjuhundratrettioelfte gången.

Imorse avbröts lugnet och friden.
Jag råkade tända taklampan istället för spislampan.
Nu dricker jag Minute Maid fruit plus.
Det står att det kan bidra till att beskydda cellerna.
Jorusåatt.

Kvällens överraskning.
Ludd från strumporna.
Dom där som kostade en tia styck.
Jag känner mig blåst.
Och vig i ljumskarna.

Ord överflödiga

Tysken får sällskap inatt.
Han har fått ett fint täcke.
Tysken säger att det ska vara stort N på nacht och stort H på hund.
Sen sa han ja men gå på toa då.

Jag skriker kuuuuk när Jag svarar fel.
Det är inge mer med det.
Det är det samma som faaaan.

Hon tog honom på hans chinosrumpa och jag följde det hela.
Inte ofta man ser ljusa chinos såhär års.

Jag pratade med fars i telefon.
Vi pratade bland annat om vädret.
Jag sa att jag sprang i det där rusket igår.
Då var det storm sa han.
Ja sa jag.
Vi pratade också om hur fort det kan gå att få ett träd över sig.
I en storm.
Jag sa att jag trodde att det skulle knäckas ett träd igår när jag sprang i spåret men att man förmodligen skulle höra braket först och hinna undan. Fars var inte lika övertygad utan sa att det inte all var säkert.
Jag höll med.
Det kan nog gå väldigt fort sa han.
Poff så ligger du där som dödens fladdermus.
Fladdermus sa jag frågande.
Ja sa han.
Och så påminde jag honom om radion ikväll.
Du när var det sa han.
Cirkus 19.30 i P3.

Det pep till i telefonen.
118 100 hörde av sig.
Dom påminde mig om alla hjärtans dag.
En dag för vänskap och kärlek.
Och tio miljoner sms.