Vanillo

Nolkommaentonmannen står på balkongen.
Det är soligt. Den ena katten är på grannbalkongen. Rätt vanligt berättar han.
Han lockar och pockar på den med ord som komsa gos och nisch nisch.
Det är inte förrän han går till köket och visslar som katten kommer.
Nollkommaenton har två katter.
När jag är hemma hos nollkommaenton får jag inte stänga öppna garderobsdörrar och inte heller toalettdörren.
Jag får då en skarp tillsägning att jag inte förstår hur det är att ha katt.
Ute var det som om sommaren hade återvänt.
För ett par timmar.
Min ena ljumske värker. Det är höftböjen som är kort.