Vanillo

Grums.
Det är härligt att stanna till i Grums.
Känna hemmet närma sig.
Lägenheten där hemma med disk, dammråttor och utgångna pålägg.
Bakom mig sitter vår landshövding.
Hon heter Eva.
Eva pratade förut med nån hon kände.
Nu läser hon tidningen.
Bläddrar långsamt och sliter inte i sidorna som jag gör.
Kontrollerad och lugn.
Eva är nog van att åka första klass.
Nu tyckte jag att hon nynnade.
Jo visst var det ett litet nynn som jag hörde. Ett litet gnol.
Det känns som att Eva är på humör. Det är ju lördag.
Och vem skulle inte må bra av att vara landshövding på en lördag.
Jag är rädd att hon ska se min skärm och läsa vad jag just nu skriver.
Jag kollar speglingen i fönstret och ser att hon är upptagen med sin filofax.
Hon suddar och stryker.
Lite längre fram sitter Tina Törner. Hon rally-Tina.
En kändistät vagn.