Vanillo

Titta så konstigt. En toffla på höger fot och vanlig sko på vänster.
Den högra är något lägre än den vänstra så jag blir lite halt här på jobbet idag,
Den högra tofflan där är lortig och ful. Köpte den 1996 i Örebro tror jag.
Jag var där på nån festival och Kent spelade på andra sidan vattnet kommer jag ihåg.
Det regnade och det var folköl och kanske sprit i nån lägenhet innan.
Ja just det.
Det var nån förfest minns jag nu.
Jag ville bli ihop med den där tjejen igen. Hon som jag inte ville vara ihop med några månader tidigare. Nu hade jag tänkt att styra upp allt igen där i Örebro.
Dom var ju där samtidigt. Min plan ör tolv år sen var förmodligen:
förfest - fjanta mig och spexa - ut på stan - hångla - bli ihop - hålla handen på söndag - köpa mjukglass.
Nu hade hon nån ny och jag låg och försökte se ledsen ut i nåt flickrum.
Det gick inte hem.
Vi gick runt där sen på kvällen och var berusade och tyckte att det räckte gott och väl.
Det var ju faktiskt en upplevelse bara det.
Att vara full.
Vi sov hemma hos Whoppers mormor eller farmor. Hon var var nästan blind och hade två katter som kissade inomhus så hon hade lagt ut tidningar lite här och där i lägenheten. Jag minna en soffa som var full i katthår. Det gick bra ändå. Jag var ju en kid och var ung och full. Men då på lördagen köpte jag iallfall dom här fantastiskt fula conversetofflorna för kanske 200 kronor. Dom skulle jag ha att gå runt i där i Örebro mitt på dagen. Men det kunde ha varit värre. Tänk om jag suttit här med ett par nedtrampade Birkenstock med små guldspännen på.
Hugaligen. Den dagen den sorgen. Birkenstocksorgen.
Nu kom jag på den briljanta idén att ha toffla på bägge fötterna.
Då slipper jag bli halt och sne i ryggen.