Vanillo

Klockan är 8.12
Livet känns så mycket mer annorlunda på morgonen
Dom gräver i trädgården här utanför.
Det känns bra att dom gräver.
Nånting har satts igång och det är ljust ute.
Jag kan känna hur Orvar kände det.
Orvar i Katlagottan.
Jonathan, Skorpan och Orvar klättrade och simmade och kröp och sen minns jag inte allt som Skorpan berättade om. Men sen fick Orvar se ljuset.
- Jag ser ljuset, sa han och lyfte armarna mot skyn. Jag ser ljuset. Tack Jonathan. Tack Jonathan Lejonhjärta sa han med en sån där perfekt darrande Per Oscarsson-röst.
Jag känner som Orvar idag när jag tittar ut genom persiennen.
Vi är befriade ur Katlagrottan.
Våren är på väg.
En månad för tidigt.