Vanillo

Pratade i telefon nyss med en som hade ett annat prat och paustempo jämfört med mig. Det var en man som åkte bil och sa ibland ingenting och ibland en hel drös med ord. Sånt får mig i obalans. Jag börjar en mening och då börjar han med en mening.
Jag tar en paus, han tar en paus. Sen börjar vi samtidigt igen.
Jag går fram och tillbaka. Sen avslutar vi och jag viftar med luren i luften.
Det känns som om jag skakar ur det där sista hejdået.
Den där otajmade avslutningen.