Vanillo

Jag äter müsli igen. Samma gamla som i morse.
Jag borde gå och handla nåt dyrt. Nåt med mycket näringsämnen i.
Annars erbjuder ju fredagskvällen:
Åka bil till Säffle 21.45 och fotografera Nordman.
Det kan nog bli en och annan adrenalinkick.

Det var fika utomhus och alla var snälla mot varandra.
Jag, Gucci, Jess o Mike.
Vi åt Maryland Cookies och pratade om åtta olika ämnen på en och samma gång.
Jess sa att nu har dom upptäckt att det är mycket mer fett i kakor än man trott.
Jaså du sa jag och tog en till.

Roland säger:
Idag har jag haft några hjärtslag som slagit trioler.
Konstigt

Vanillo säger:
Det har man ibland

Vanillo säger:
då tänker man på döden



Roland säger:
Jag snusar ju inte

Vanillo säger:
Nej men du är ensam

Roland säger:
Man känner det i bröstet, att det rasslar till liksom
oj, där gick det undan tänker man

Roland säger:
kanske måste träna mindre

Vanillo säger:
förra julen hade jag nåt konstigt. Det var tivoli i hjärtat under en hel vecka.
tänkte på hjärtoperation

Vanillo säger:
jag måste kolla upp mitt hjärta
lägga sig ned med lite sådana där grejer på bröstet

Roland säger:
å fan, ja, det kanske är dags å tänka på allt man stoppar i sig

Vanillo säger:
Det är bara vanlig oro.

Mike sitter i telefon med nån dam och pratar om fabrikat och typnamn.
Jag gick över till hans skrivbord och la lite navelludd på hans anteckningsblock.
Han nickade och höjde på ögonbrynen som att han tackade.

När jag var mitt på bron kom jag på att jag glömt alla mina havregryn.
Jag sa två fula ord som jag satte ihop och kombinerade till ett riktigt riktigt fult.
På jobbet fanns gammal müsli som jag luktade på och konstaterade
att det fick bli den här dagens frukost.
Det som inte luktar dåligt är inte dåligt, det har Magnus sagt sa Gucci.
Sen åt jag den där müslin som var full med fruktbitar som fastnade
som kåda i mina tuggytor.
Idag har jag lovat mig själv att inte sjunga ett endaste thank you
från den där Amy Diamond-låten.
Det blev för mycket av det igår.

Bara en viktig sak här innan jag lägger in mig själv på sömnavdelningen.
Charlotte Perelli har 20 olika korsetter.
Det står också att hennes klädbudget är stor inför schlagerfinalen.
Nu kan jag sova tryggt.

Två rökdamer gick förbi utanför fönstret.
Jag gissar att hon i rött hette Kristina och hon med scarfen kanske hette Lillemor.
Kristina rökte inte men det kändes som om precis hade fimpat.
Båda damerna hade sådana där rökjackor på sig som man har om man röker och varsin liten väska i skinn. Om jag får en fru nån gång så får hon inte röka cigaretter. Eller kanske nån på fritiden. Och på semestern.
Det är ett vacker väder ute.

Det var på tok för stark mat idag.
Alldeles för stark lunch.
Gucci tyckte det var så starkt att han var tvungen att stoppa handen i bröstfickan.
Jag är känslig mot stark mat. Det svider i munnen och smakar ingenting.
Jag drack två stora glas vatten och mådde sen lite illa.

Come On Eileen vände på sinnet.
Hög luft och lätt dis utanför fönstret.
Det finns hopp tänkte jag.
Jag letade strumpor och fann som vanligt inte två likadana.
Minns inte när jag hade ett gift par senast på fötterna.

Jag tänkte på Spanien.
Där går dom omkring på varm betong. Nysopad varm betong med lite sand på.
Små kvällsöppna butiker som ingen handlar i. Syrsor. Nån vespa här och där.
Det är varmt i Spanien. 20 grader på natten.
Och här i kalla nord har vi börjat elda med trä igen.
Som Hedenhösarna gjorde.
Ska vi inte överge den här delen av världen snart.
Alla packar och drar på en och samma gång.
Vi kan väl sprida ut oss. Det finns ju en jädrans massa länder.
Ska vi verkligen fortsätta att försöka låtsas som om ingenting. Nu när vår bästa förklaring till varför vi bor här har börjat att svika. Den svenska fantastiska sommaren. Den svenska fantastiska sommaren har ju inte visat sig på flera år.
Jag tänkte att det finns helt klart roligare saker att syssla med än att strax före 23 en onsdag i april bära ner pelletssäckar i en svart mörk källare.
Där möts jag av en kompis som säger att i med säcken nu för fan.
I med säcken nu, så ja det bör räcka till imorgon bitti.
Det är vi här uppe som inte förstått nånting.
Jo just det, jag sa väl att jag var på ett lysande humör.

Jag blev bara så trött på livet. Det kom över mig nu.
Just nu, just här.Tisdag 2008
Nej fan det är ju onsdag som snart blir torsdag.
Så var det ju. Onsdag, inte tisdag.
Inte ett rätt.
Vi pratade om att flytta och alla kunde så klart tänka sig det.
Vart som helst.
Bara det finns klinkers och golvvärme i badrummet.

Märta hälsar på hos sin lillebror Gucci.
Märta pratar i telefon om nån fetaostkräm som nog går fort att slänga ihop.
Han har precis blivit pappa och säger att han inte behöver ha nån hobby
längre utan kan bara sitta och titta.
Jag tänker att han måste mena att det är barnet han ska titta på.
Gucci dricker kaffe och tar på sig sina slimmade operationshandskar.
Dom har han på sig när han pillar med små saker som ska fotograferas.
När han har dom handskarna på sig blir jag lite ängslig om han är bakom mig.

Ett litet klipp från en välkänd dagstidning.



Jag tänker att det är ju också en orsak till att få stryk.
Milt väder.
Undrar hur de överfallslarmen kommer se ut?

Jag blev trött av all pasta.
Vill lägga mig på golvet med jackan som kudde.
Gucci har kunder här så det passar sig inte riktigt nu.
Jag gömmer mig bakom min vänstra hand nu och blundar.
Jag sover fast det ser ut som om jag läser på skärmen.
Som en trött tonåring i gymnasiet.

Det finns ingen ketchup.
Det finns ingen ketchup.
Det finns ingen ketchup.
Det kan lätt bli jobbigt när man inte har ketchup och vill ha ketchup.
Ketchupen blir så viktig när den är slut.
Det enda viktiga för stunden.
Och nej jag är inte tillräckligt gammal nog än att tänka att jaja det går lika bra utan.
Det går så innihelvete inte lika bra utan.
Jag måste ha ketchup nu.

Idag är det tyst och stilla här på kontoret.
Jobbet menar jag. Kontoret låter lite mycket länsstyrelsen och
där jobbar ju inte såna som jag.
Mike är inte här och inte heller Gucci.
Gucci har åkt för att äta potatis, äppelmos och slottsstek tror jag det var.
Han sken upp när han sa det. Att han skulle äta den där steken.
Själv har jag med mig köttfärssås i en påse.
Köttfärs eller köttfärssås. Ska det vara två s eller ett s när man skriver färssås.
Två måste det vara annars blir det fär sås liksom och det är säkert nåt annat.
Ibland när jag är själv måste jag skrika lite.
Det är skönt att skrika. Nånting lämnar en.
Det är som att stretcha fast för huvudet.

Jag måste lära mig stänga av tvn när flygplanskatastroferna börjar.
Det finns så många.
Nästan varje kväll kan man få se piloter som tappar kontrollen eller nån
vinge som börjar brinna. Nu är det nåt askmoln som ligger runt planet.
Jag borde ju ligga och läsa istället.
Eller bådadera.
Både ligga och så lite läsa lite efter det.